Bogseringsbolaget Gustafshög, Björkman & Co, Umeå. Historian i korthet.
Bogseringsbolaget Gustafshög AB bildades 1952 av tre grannar och arbetskamrater vid Umeå Flottningsförening på Öhn. De tre var Hugo Hörnberg, Thure Björkman och Egon Stedtlund. Alla tre hade redan ett förflutet i arbete på Umeälven med mindre bogserbåtar (Thure) och arbete på mudderverk (Egon och Hugo).
Den första bogseraren blev den lilla ångdrivna Gustafshög som 1952 inköptes från Kol & Koks i Stockholm.
År 1954 utökades företaget med ångbogseraren Egil som köptes från skrothandlaren Enok Ehn i Örnsköldsvik.
Som kajplats hyrde man kajen efter ett gammalt sågverk som funnits på Öhns östra sida vid ”Storån”.
Under flottningssäsongerna var det huvudsakligen bogsering av sorterat sågtimmer och massaved från flottläggningen på Öhn. Destinationerna var via Österfjärden sulfatfabriken i Obbola, Sandvikssågens timmerbommar vid Mulingen och Holmsundssågens bommar vid Holmen. Via Västerfjärden levererades för forläggning till i huvudsakligen SCA, Mo & Domsjö och statliga Assi. Vid Stöckeskäret, Ström och Risön byggdes de mindre buntarna från Öhn om till tiofalt större ”ramar”. För byggandet av ramarna användes paternosterverk och särskilda ramställningar. Därefter byggdes foror med 6 ramar vardera för vidare transport utför Bottenvikens kuster till sågverk och massafabriker. Väl ute vid Simphamn, Umeälvens nedre utlopp, sattes fororna från Västerfjärden oftast samman till ännu större foror.
Under vår, senhöst, vinter men även sommartid utfördes en mängd andra uppdrag. Främst var det bogsering av muddermassor från olika uppgrundade delar av Umeälven.
Under några år i 1960-talets början tippades muddermassor vid Hillskären utanför Umeå uthamn och det arbetet var en del i skapandet av nuvarande hamnanläggning. Isbrytning för farled mellan uthamnen och Bowaters fabrik på Sofiehem var ett annat återkommande uppdrag. Pappersmassan från Bowaters fraktades efter älven på särskilda träpråmar och man försökte förlänga den säsongen så långt in i vintern som möjligt.
Bogseringsbolaget Gustafshög kompletterades 1960 med en mindre, motoriserad båt, Trio. Den byggdes av Bonnedahls verkstad i Umeå.
Innan sista flottläggningssommaren för Umeå flottningsförening, 1980, hade Bogseringsbolaget Gustafshög genomgått både en utökning av båtflottan och påbörjat avveckling av verksamheten. Ytterligare två bogserare hann ligga vid den gamla sågverkskajen på Öhn. Marieberg 1 från Ångermanälven var ångbåt men anskaffades i avsikt att motoriseras. Detta hann aldrig genomföras fullt ut. Ångmaskinen hann avlägsnas och båten omdöptes till Bergön varefter den såldes till Rö i Härnösand. I stället införlivades den gamla kustbogseraren M/S Viking 2. Den användes också som kustbogserare av bogseringsbolaget Gustafshög.
Till sommaren 1980 hade alla bogserbåtar avvecklats utom den ursprungliga, Gustafshög. Från 1958 var den ombyggd från ångdrift till motor vilket främst sparade in behovet av besättning till 1 – 2 man i stället för minst 3. Även ångbåten Egil byggdes om, men här bytte man endast ut kokseldningen till brännolja vilket i sig sparade in en besättningsman.
Sommaren 1977 var Egils sista arbetssäsong. Därefter skulle den skrotas. År 1978 ändrades skrotningsplanerna efter kontakter med dåvarande riksdagsmannen Gösta Skoglund. Båten Egil skänktes av de kvarvarande kompanjonerna Thure Björkman och Egon Stedlund till Västerbottens museum och är nu en av sevärdheterna på Gamliamuseet.
Efter 1980 övertog Thure Björkman bogseraren Gustafshög i privat ägo. Hemmakaj blev det då nedlagda ”Flottningsföreningen”. En arbetsplats som Thure själv började vid redan 193?.
År 2000 såldes Gustafshög, av Thures änka Karin, till Tomas Berglund i Umeå.
Text: Bengt Björkman
Karta över hur timmerbommarna i Umeälvsdeltat fördelades mellan de olika bolagen som var delägare i Umeå Flottningsförening.
i Bengt Björkmans saml.
Tillbaka till Bogseringsbolaget Gustafshög
Tillbaka till startsidan