Erikssons Bogserbåtar HB/David Eriksson - Ramvik.
Rederiets historia.
Foto ur Bengt Westins samlingar
En av de absolut sista redarna som sysslade med timmerbogsering i Ådalen var Lars Simon David Eriksson i Ramvik. David Eriksson föddes på ett lantbruk på Åbordsön i Ångermanälven och vid 15 års ålder gick han till sjöss på bogserbåtar. Omkring 1950 blev han ”egen” redare då han inköpte den urgamla CONDOR från Kungsgården-Marieberg för en billig penning. I henne lär han ha satt in motor och kunde sedan ta på sig mindre bogseringar för bolagen vid älven, mest drog han i begynnelsen för Svanö AB och Utansjö Cellulosa AB.
Undan för undan skaffade han fler och bättre båtar.
År 1952 köpte han den lilla f d räddningsbåten CONSUL JOHN som han, efter viss ombyggnation på Gustafsvik, döpte om efter födelseön ÅBORD och då fick CONDOR gå till skrot. Bara ett par år senare visade det sig att den lilla ÅBORD var för klen, varför han 1954 i stället köpte in en ny ÅBORD från Svanö AB och 1958 förvärvade han också från Ångermanälfvens Stufveri AB stuvarbåten STUFVAREN VI som hos David fick byta namn till HOLMSTA. Från Svanö AB köpte han också NISSE 1959 och den allra minsta båten i rederiet, (om man räknar bort ”SCA-båten” VESSLAN) WÄIJA II som döptes om till TÄRNA.
Med denna blygsamma flotta klarade sig Eriksson i många år. I och med köpet av HOLMSTA sköttes en hel del bogsering av pontonkranar och mudderpråmar för Ångermanälfvens Stufveri, senare Lunde Varv & Verkstad AB, och vid ett sådant arbete råkade NISSE gå till botten i Sundsvall den den 4 januari 1973. Båten bogserade mudderpråmar från Rosenborg över till Heffners då hon sannolikt tog botten och samtidigt knuffades omkull av pråmen. De två ombord Bror Larsson och Kent Jonsson fick kasta sig i vattnet. En av ÅSAB-kranarna lyfte upp båten igen dagen efter.
1968 köpte David sin hittills dyraste båt då han för 50 000 kr köpte ANNA från Iggesund, efter ett år omdöpt till RAMVIK. Från Iggesund kom ursprungligen också IGGESUND som inhandlades 1973 för 170 000 kr. I och med köpet av den sistnämnda kunde resorna bli längre och jobben fler, även om båten krävde många reparationer.
Den 29 dec. 1976 betalade David Eriksson sin största köpesumma någonsin, då han från Wiréns Rederi AB i Piteå inhandlade motalabygget RENÖ för 950 000 kr. I Västernorrlands Allehanda skrev man ….Genom köpet får Härnösands kommun och industrierna efter älven i kommunen tillgång till en kraftig båt som kan klara isbrytningen i hamnen – Köpet har möjliggjorts genom betydande insatser av Svenska Handelsbanken, Utansjö Bruk och kommunalrådet Karl-Erik Olsson. I samband med köpet bildades också AB Erikssons Bogserbåtar. Nyförvärvet döptes om till RAMÖ efter en halvö utanför Ramvik, men blev på det hela taget en ganska misslyckad affär med dryga reparationskostnader plus att hon var ganska dyr i inköp.
1976 ägde Erikssons rederi bogserbåtarna RAMÖ, RAMVIK, IGGESUND, ÅBORD (2), NISSE, TÄRNA och VESSLAN. ÅBORD låg dock upplagd utan maskin sedan några år, medan HOLMSTA sålts tio år tidigare. Detta år köptes också ISBJÖRN från närbelägna Utansjö Cellulosa AB.
Det myckna arbetet och problemen med att få affärerna att gå runt blev till slut för mycket för David, och på juldagen 1978 avled han i en hjärtattack.
David Erikssons svärson Bror Larsson övertog tillsammans med Tore Wiklund ledningen av företaget som sedan en tid haft namnet Erikssons Bogserbåtar AB men affärerna gick inte ihop. I januari 1978 begärde sig rederiet i konkurs och de sjutton anställda stod utan arbete. Bogserarna utannonserades i maj 1978, och anbudet skulle vara inne senast den 19 maj.
Sedan rederiet rekonstruerats drevs det dock vidare under firmanamnet HB Erikssons Bogserbåtar med bogserbåtarna RAMVIK, NISSE och VESSLAN, men snart köptes nya båtar. 1979 förvärvades WIROS till ett bolag som kallades KB Erikssons Sjötransporter, och året efter fick hon namnet ändrat till DAVID.
1981 köptes både ANE och DYNÄS medan RAMVIK avyttrades till Stockholm. 1982 låg alla båtarna upplagda och man kunde ana att slutet var nära. Under året såldes de båtar som var kvar, dvs NISSE, DYNÄS, DAVID och ANE. För ANE blev det inga nya ägare. Hon sjönk nämligen på väg till Stockholm. I början av 1983 upphörde verksamheten definitivt då Erikssons Bogserbåtar försattes i konkurs med skulder på nära 400.000 kr och tillgångar på 25.000 kr.
Anledningen till rederiernas fallisimang torde ha varit den vikande konjunkturen i slutet av 1980-talet.
Timmerbogseringen var på upphällningen, och sedan större delen av skogsförädlingsindustrin undan för undan lagts ned, blev även muddringsarbeten ovanliga. Lunde Varv hade t ex sålt sina kranar och sin muddringsverksamhet 1976 och därmed försvann en del av de arbeten Erikssons bogserbåtar sysslat med. Visserligen fick man på 70-talet ett lönsamt bogseringsuppdrag i Stockholms skärgård med RAMVIK under befäl av legendariske Nisse Grimsen, men det förslog inte i längden.
Efter Davids bortgång stod döttrarna Inger och Gudrun som ägare. Inger tillsammans med maken Eivind Rylander startade ett eget rederi och köpte med sig DAVID. Gudrun tillsammans med sin man Bror Larsson drev Erikssons Bogserbåtar vidare ett tag.
Stort tack till Bengt Westin som skrivit ovanstående. Samt Lars-Anders och Eva-Lena Rylander.
Tillbaka till Eriksson
Tillbaka till Rederier
Tillbaka till startsidan