Hjalmar

Byggd 1919 på Thorskogs Varv
50,0 x 13,0 x 7,7 sv. fot
14,85 x 3,86 x 2,25 m.
Maskin: Ångmaskin på 80 Ihk, ersatt 1950 av en Seffle, (tvåcylindrig) typ 247 BF med motornummer 7293. Effekt 170 hkr vid 300 varv/minut. Första driftssäsong: 1951.

Tillhörde Förenade Kol- och Koksimportörer i Göteborg under tre årtionden. Inköpt av Fryksdalens Flottningsförening i Torsby på hösten 1949 och ombyggd till motorfartyg under påföljande år. Såld till 1967 till Billeruds AB i Säffle, men återtagen av Fryksdalens Flottningsförening sedan det visat sig att fartyget inte kunde lyftas ur Fryken så som man hade avsett.

Såld 1968, utan motor, till en privatperson, bosatt i Kil. Såld igen i mitten av 1970-talet till en privatperson, bosatt i Torsby. Efter ett fåtal år såldes båten till en privatperson, som var bosatt i Dalsland. Båten bytte ägare åtminstone ytterligare en gång innan Hjalmar såldes till Roger Andersson i Bergeforsen. Text: Håkan Larsson

HJALMAR

Foto: Roger Anderssons saml. via Per Hilding

Måttuppgifter för den nybyggda bogserbåten Hjalmar, och illustration av fartygets akterskepp.

Del av Hjalmars originalritning, en blåkopia som fotostatkopierats på 1970-talet. Ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv.

Detaljbild av Hjalmars förskepp.

Del av Hjalmars originalritning, en blåkopia som fotostatkopierats på 1970-talet. Ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv.

Fartygs-, Maskin- & Svetsbyrån i Göteborg anlitades som konsult när Fryksdalens Flottningsförening köpte Hjalmar på hösten 1949.

Brevkopia, ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson.

På senhösten 1949 anlitade flottningsföreningen lastfartyget Ellida för att bogsera den nyinköpta ångbogseraren uppför Göta älv och vidare över Vänern. I ett brev beklagar rederiet att man inte kan hålla utlovat ankomstdatum, på grund av att ett regnväder hade sinkat Ellida som skulle lossa kalk i en hamn utefter sin färdväg upp till Edsvalla. Med viss försening anlände Hjalmar till sin destination. Man avsåg nu att installera en råoljemotor av samma typ som redan hade monterats in i flottningsföreningens fartyg Fryksta och Billerud. Fartygs-, Maskin- & Svetsbyrån i Göteborg anlitades åter igen för att sälja fartygets ångmaskin och ångpanna, till bästa pris.

Brevkopia, ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson

Hjalmars ångmaskineri demonterades när båten låg vid kaj i Edsvalla. Det var ingen bra marknad för begagnade ångmaskiner, då i slutet av 1940-talet, och Hjalmars ångmaskineri (liksom även maskineriet i Billerud) såldes därför som skrot. Det tomma båtskrovet bogserades därefter uppströms till kraftverksdammen, varefter båten lyftes upp, och över dammkrönet, med hjälp av flottningsföreningens stora virkeslyftverk. Samma process återupprepades senare vid Frykforsdammen. Den nya Sefflemotorn monterats in när Hjalmar hade lyfts upp i den övre dammen och således låg i Frykensjöarnas vattennivå. Därefter försågs Hjalmar med styrhytt och avgasrör av samma typ som redan användes på de övriga motoriserade bogserbåtarna i Fryken.

Teckning Håkan Larsson

Tre av Fryksdalens Flottningsförenings bogserbåtar låg infrusna i isen utanför Oleby, en vinter på 1950-talet. Närmast kameran ligger Fryken II och därefter Fryksta och Hjalmar.

Foto: Folke Kihlhage, ur Gunnar Sohls samling, via Håkan Larsson

Hjalmar ersatte den åderstigna ångbogseraren Fryksdalen från och med 1950 års säsong. Nedan visas Hjalmars driftsdata från 1952 och några år framåt.

Kopia av registerkort, ur Fryksdalens Flottningsförenings kartotek, via Håkan Larsson

Under hösten 1955 och på vintern/våren påföljande år genomgick Hjalmar en omfattande reparation och ombyggnad. På våren 1956 delade Hjalmar plats på slipen i Torsby med den något mindre bogserbåten Fryken I (ex. Ajco I).

Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Arbetslaget fick en kort rast i det pågående arbetet när ortens lokaltidningsredaktör kom på besök. Här har redaktören, tillika fotografen, tagit sig upp på fördäcket på Fryken I. Manskapet består av flottningsarbetare med olika specialkunskaper. Från vänster ses Bertil Hellberg från Gräsmark (som sommartid körde flottningsföreningens stora bandtraktor, en Caterpillar D6), NN Kvarnlöf och Anton ”ve Hängbroa” Olsson (som under säsong arbetade på skiljestället i Oleby), Evert ”på Nynäs” i Fensbol (som var verkstadsmekaniker), samt Gustav Årgard, (säsongsanställd skeppare på Fryken II). Lägg märke till de båda Mercedes-bilarna som står parkerade vid garageväggen i bakgrunden.

Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Arbetet bestod i att byta ut en hel del plåt i skrovet samt att byta ut det gamla trädäcket mot ett nytt dito av plåt. Samtidigt ersattes den förutvarande styrhytten av trä av en nytillverkad hytt av stålplåt. Efter plåtbytet ökades Hjalmars deplacement med några ton och blev nu en påtagligt starkare och mera robust båt. Under de kommande vintrarna fick Hjalmar dessutom visa prov på att vara en pålitlig och effektiv isbrytare.

Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Reparationsarbetet tog sin tid och i maj månad 1956 låg Hjalmar fortfarande kvar på slipen. På flygbilden nedan kan man i bildens centrum skönja Hjalmar liggande under ett tillfälligt skyddstak över förskeppet.

Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Det stora och fantastiskt skarpa fotografiet har tagits av företaget ”Aerofoto” på uppdrag av Fryksdalens Flottningsförening. Fotot visar flottningsföreningens anläggningar och pågående verksamhet i Frykens norra ände. Bildformatet är 690 x 670 mm och fotot avbildar verkligheten i skala 1:2000.

Flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Ett utsnitt av ovanstående bild visar Röjdåns utlopp i Övre Fryken. Båtslipen låg på ett smalt näs, på älvens nordöstra sida, helt nära älvmynningen. Parallellt med slipen fanns en grävd kanal där sågtimmer flottades in till närbelägna Fridhems Ångsåg

Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Här kan man se passagerarångaren Selma Lagerlöf som ligger vid den gamla ångbåtsbryggan i Torsby. Tidigare löpte träbryggan uppströms längs älven, parallellt med hamnmagasinen, men sedan sjöfarten hade reducerats till ren turisttrafik rev man bort en betydande del av bryggan. Eftersom Hjalmar var indisponibel när flottningssäsongen tog fart på försommaren 1956, behövde flottningsföreningen hyra in en extra bogserbåt. Det fanns emellertid ingen annan bogserbåt att tillgå, men väl Selma Lagerlöf. Passagerarfartyget, som då ännu var ångdrivet, visade sig vara en god bogserbåt i öppen sjö, men mera besvärlig att hantera i Sunnesundets smala och krokiga farleder. Men allt gick bra, mycket tack vare att Selma Lagerlöf bemannades av erfarna flottare och att befälet ombord fördes av den legendariske skepparen ”Edvard i Bråten” som tidigare hade fört ångbogseraren Harald under nästan hela sitt yrkesliv. Epilog: Edvard blev kvar som ”kapten” på ”Selma” även när passagerartrafiken återupptogs längre fram på sommaren. Edvard Andersson hade ingen högre nautisk utbildning, men fick segla befäl på dispens sedan han muntligen hade redogjort för sina kunskaper och avlagt ett manöverprov i närvaro av en sjöfartsinspektör.

Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Hjalmar, flankerad av Billerud, har just assisterat Fryksta, vars slipvagn hade spårat ur i samband med sjösättning på våren 1962.

Foto: Lennie Frykman, via Håkan Larsson

Samtliga aktiva bogserbåtar i Torsby på våren 1962. Från vänster ses Hjalmar, Billerud och Fryken I (ex. Flink) som delvis är skymd, samt den nyss sjösatta bogserbåten Fryksta.

Foto: Lennie Frykman, via Håkan Larsson

På våren och försommaren 1963 dokumenterades Fryksdalens Flottningsförenings verksamhet i en film som fick namnet Flottning i Fryksdalen. Filmen producerades av det lokala (men globalt verksamma) filmbolaget Sebrafilm. Följande bildsekvens fokuserar på Hjalmar, men inleds med en bild av bogserbåtsmanskapet som samlats på båtbryggan en måndagsmorgon klockan sju. Det är Billeruds fernissade styrhytt som skymtar i bakgrunden.