I Södertälje låg lilla ”Hilding” stationerad sen en tid tillbaka. Jag hade, eftersom min bostad är i närheten, tjänstgjort där vid isbrytning i hamnen vid några tillfällen. Nu var det vår och det var en långresa till Forsmark som gällde. Bogserbåten ”Hero” kommer skärgårdsvägen söderifrån med en arbetsrigg som skall vidare upp genom skärgården till hamnen vid Forsmark. Ordern var att ta över släpet i Nynäshamn. Lördag morgon vid femtiden, leverans av släpet senast måndag morgon. Vi hade redan på fredagen tagit oss ner till Nynäshamn. Förtöjt på utsidan av ”KARL”. Det var lite skillnad i storlek mellan de två. Men Hilding kunde konkurrera med storleken på skorstenen. Det var den som var synligt på lite avstånd. En skorsten och en styrhytt.
Vi hade tagit över en del proviant, lastat en kvalj (rulle) förtöjningstross som reserv. Ifall den bogsertross som fanns sedan länge ombord på Hilding skulle visa sig vara rutten. På Hilding fanns det inget bogserspel. Maskinisten och matrosen från KARL mönstrade på Hilding. Så var vi redo att ta över bogsering av riggen . Måtten var 36 x 14 meter, fyra stödben med en höjd av 18 m i upplyft läge, 3 m djupgående. Släpet kom in genom södra farleden till Nynäshamn. Vi gick upp långsides. Kopplade upp i hanfoten med vår tross. Tog över dokumenten på släpet, certifikatet och assuransens beskrivning av färdväg och vindstyrkor gällande bogseringen. Kollade av släpet, sen Hej då, hälsa Göteborg. Framför oss hade vi en beräknad resa på 36 timmar. Vädret var stiltje och sol. Väderutsikterna var sjöbris fram på dagen. Men vad Då? Hela Mysingen ligger blank framför oss, upp i Dalaröleden .
Det fanns några hytter under däck som var beboliga, inte så stora, men trevliga. Vi delade upp oss på vakter så att alla fick ta igen sig i det finna vädret. Vid drog sticka om vem som skulle fixa maten. Intresset var nog lika stort hos oss alla tre egentligen. Men jag fick middagen och nästa dags frukost. Matsedeln var ju bestämd innan vi gav oss av från Nynäshamn. Älgstek från frysen, kocken hade skivat den innan han frös in den. Och kokt potatis, någon hade tänkt på att få med gelé, salt, mjöl och grädde, mjölk en burk med vitpeppar. Och en spis fanns det.
Vi hade nu varit på väg i 12 timmar och passerat Stavsnäs, på väg ut på Kanholmsfjärden där får vi göra ett vägval, Möjaleden eller Husaröleden. Mest spännande var att vi tar Husaröleden, det var länge sedan någon av oss åkt den vägen. Sagt och gjort, kurs sattes väst om Möja förbi Finnhamn upp mellan Yxlan och Blidö. Vi hade en underbar resa genom skärgården med en fantastisk solnedgång. Det blir mörkt och vid midnatt passerar vi Ålandet, känt ställe för bogserbåtsfolket, fortsätter upp mot Kapellskär. Svänger bort mot Räfsnäs och Tjocköfjärden. Där får någon en tanke - ”Väddö Kanal”? Jaha och vad är djupgåendet och bredden när är det broöppning vid Älmsta? Frågorna blev ju ett antal som blev ganska lätta att besvara. Hildings djupgående var 3.10, kanalens djup vid medelvatten var 3,10 men det var 53 cm lågvatten vid lotsstation Arholma. Så det löste sig av sig själv.
Ut i Ålandshav vid Arholma. Det var tidig morgon, frukosten var intagen. Väderutsikterna för dagen var S – Sv. 5 till 7 m/sek under eftermiddagen ökande till 8 – 12 m/sek och regn. Vi är upp vid Svartklubben vid lunch. Där vi återigen går in i skärgården . Så det är bara att stå på. När Vi passerar Arholma lotsstation, så undrade utkiken där, om det var Hilding, ”den där ubåten”. ”En skorsten med en styrhytt” Ja, det är så vi ser ut. Sjön stod från SO det var dyning som rullade upp från Östersjön, det gick lite vita gäss, så vinden var nog runt 6-8 m/sek i rumpan på oss. Fyra timmar senare går vi in vid Svartklubben. Det blev lite rulla sista timmen och dragkraften sänktes så att vi i stort seglade med sjön och vinden. Solen var borta vinden börjar öka i styrka men nu var det inget som störde vår resa.
Klockan har nu blivit sex på kvällen och vi är tvärs Öregrund och är straxt ute i Öregrundsgrepen när första regndropparna börja falla, men sikten är ganska bra Och kvällsmaten smakar bra. Nu handlar tankarna bara om farleden in till forsmark och kajanläggningen. Kan vi bli av med släpet, skall vi avvakta till i morgon bittida? Tankar uppstår hos oss alla tre. Enslinjen till Forsmark kommer fram på vår babords sida, så det är bara och svänga ner på den. Vi tar nästa sväng till styrbord. Det finns inte så mycket att välja på för att förtöja plattformen. Vinden tar runt henne. Förtöjer tittar runt lite på kajen och konstaterar att där blir bra. Plockar hem våra bogserkoppel. Sedan sätter vi av mot Södertälje. När Vi kommer ner mot Svartklubben stänger vi allt som går att stänga för sjön. Vinden låg nästan på VSV så det blev lite lä av land. Dyningen från SO stod ännu kvar så vi hoppade och rullade någon timme till, men det skall det ju också göra. Tog oss in vid Arholma sen blev det en lugn resa neröver till Nynäshamn och så småningom till Södertälje.