Torsby hamn

Hamnen låg i nedre delen av Röjdälven, ett par hundra meter nordväst om älvens mynning i sjön Fryken. Ytterligare ett par hundra meter uppströms låg ett kolhus där stora kvantiteter träkol mellanlagrades innan det lastades ut på pråmar för vidare befordran till Bergslagens hyttor och bruk.

Panoramabild över Torsby hamn och Ångbåtsaktiebolaget Fryksdalens flotta i april 1898
Foto: troligen August Pehrsson i Håkan Larssons saml.

Ångbåtarna är, från vänster i bild; FRYKSDALEN – rederiets gamla flaggskepp – byggd 1875 på Eriksbergs mekaniska verkstad som kombinerat last- och passagerarfartyg. Vid leveransen benämndes fartyget Bergsäng efter en gård med samma namn. Gården Bergsäng ligger invid nedre delen av Ljusnan (Värmlands Ljusnan) som också mynnar ut i Fryken i Fryksände (nuvarande Torsby). Vid gården Bergsäng utvecklades ett betydande handelscentrum under 1800-talets senare hälft, dit stora mängder handelsvaror fraktades med båt. När fartygets sattes i trafik ändrades emellertid dess namn till Fryksdalen. Några år efter att den här bilden togs byggdes Fryksdalen om till bogserbåt.

Längst upp vid älvens motsatta strand ligger den gamla lastångaren FRYKEN. Fartyget har en ovanlig tillkomsthistoria, eftersom det byggdes som bogserad pråm för att tio år senare byggas om till ångfartyg. Fryken byggdes av Motala verkstad 1861 tillsammans med skrufångfartyget ANDERS FRYXELL, som ses närmast till höger på bilden. Detta var i ett tidsskede när sjöångmaskinerna utvecklades i rask takt och kraven på prestanda ökade. Detta gjorde att Anders Fryxells dåvarande ägare valde att redan 1871 beställa nytt framdrivningsmaskineri till den konkurrensutsatta passagerarbåten och lät flytta över den svagare ångmaskinen med tillhörande panna till den varvsbyggda järnpråmen. Lastångaren Fryken nyttjades som pråmdragare ännu några år in på 1930-talet, och enligt en maskinist i en annan av frykenbåtarna var Frykens maskin av en ovanlig och ålderdomlig konstruktion. Anders Fryxell trafikerade Frykensjöarna fram till 1905 då hon ersattes av den nybyggda turistångaren Selma Lagerlöf. Anders Fryxell transporterades till Karlstad och bjöds ut till försäljning men blev liggande under tilltagande förfall. Skrotad 1910 enligt intyg.

Längst till höger i bild ses C. M. BELLMAN, ex. Sundswik, Liljedahl och Mälaren. Hon byggdes 1861 på Bergsunds varv i Stockholm och trafikerade Frykensjöarna mellan 1880 och 1899. Påföljande år ersattes C. M. Bellman av den vackra passagerarångaren Gösta Berling. C. M. Bellman såldes och byggdes om till bogserbåt av Karlstads mekaniska verkstad 1900/01. Hon såldes vidare 1911 till Axel Olsson i Haparanda som använde henne i bogserfart under namnet Washington. År 1917 kallades hon Heros med AB Luleå Verkstäder som ägare, varefter hon 1918 registrerades för Leopold Olschanski i Stockholm och 1921 för ett partrederi i Kalix. Hon lades upp vid Luleå varv 1931 och skrotades 1932.

De huvudsakliga godsmängderna som transporterades längst Frykensjöarna gick inte i de förhållandevis små lastfartygens lastrum utan i stora pråmar av trä som bogserades av ångfartygen. Enligt en bevarad inventariebok från 1923 hade Ångbåtsaktiebolaget Fryksdalen fortfarande 11 pråmar i trafik, även om sjöfarten då hade fått allvarlig konkurrens av Kil-Fryksdalens Järnväg som öppnades för trafik 1915. Magasinsbyggnaderna som syns på bilden finns fortfarande kvar. De båda sammanbyggda magasinen tillhörde Torsby Trämassefabrik och användes som massamagasin. En hammarsmedja anlades vid Torsbyforsen redan 1693, driften utvecklades och järnbrukets storlek kulminerade runt 1850. Ett par decennier senare drabbades Thorsby Bruk av den värmländska bruksdöden och blev nedlagt i slutet av 1870-talet. Knappt tio år senare tillkom en ny industri vid Torsbyforsen i form av en massafabrik som tillverkade mekanisk slipmassa. Trämassefabriken blev således en av sjöfartens stora befraktare. Massafabrikens historia blev inte så lång utan lades ner 1929 varefter produktionskapaciteten flyttades över till Gruvöns bruk vid Vänern. Byggnaden till höger i bild kallades Torsby Faktori och var ortens ångbåtsstation med post- och biljettkontor, förutom goda utrymmen för hantering av styckegods. Faktoriet har räddatas från förfall och nyttjas idag som hamnkrog.
Text: Håkan Larsson

”Utsikt åt söder från Kolhuset, över älven vid Kolhusets östra sida; Notnäs tvättstuga där tvänne pråmar ligga. Fotograferat den 21/12 1924 kl. 2.15 em.”
Foto och anteckning: G. H. Arrhénborg, Torsby, via Håkan Larsson.

Torsby hamn, en solskensdag under en av 1940-talets kalla krigsvintrar. Spåren visar att älvens is är stark nog att bära häst och kördon. Vid ångbåtsbryggan ligger ångbåtarna Billerud, Fryksdalen och Selma Lagerlöf infrusna. Akter om Selma Lagerlöf ses den lilla motorbåten Munken som tillhörde Fridhems ångsåg. På älvens motsatta sida ligger en av de sista pråmarna.
Foto: Ingmar Frykman, Torsby, via Håkan Larsson.

Vinterupplagda båtar i Torsby hamn en höstdag, troligen 1948. Fryksdalens Flottningsförenings ångbogserbåtar Harald, Fryksdalen och Billerud (skymd) samt motorbåten Fryken 1 (ex. Ajco) är samlade framför Selma Lagerlöf som här har fått ny skorstensfärg, nu ägd av Trafikaktiebolaget Frykensjöarne. Slutet närmar sig för bogserbåten Fryksdalen, men ännu kan hon se fram emot en ny trafiksäsong. Billerud byggdes om till motorfartyg 1949 medan de båda trotjänarna Fryksdalen och Harald blev ersatta av yngre motorfartyg 1950 respektive -51. Fryken 1, som kom upp till Fryken från Norsälven 1948, hade ännu styrhytten placerad akter om motorn, men byggdes om en tid senare och fick hytten framflyttad. Fryksdalen låg upplagd under några år vid flottningsföreningens skiljeställe i Oleby innan hon skrotades där. Upphuggen 1955 enligt ett intyg.
Foto efter färgdia, erhållet av Göte Olsson, Torsby, via Håkan Larsson.


Tillbaka till hamnar
Tillbaka till startsidan