Gefle Stuveriaktiebolags historia.
Liksom i de flesta hamnar i Norrland bedrevs stuverihanteringen i Gävle till en början av flera mindre stuvare som i sin strävan att få arbete bjöd under varandra, vilket medförde att de som arbetade ibland sattes på rena svältlöner. Så småningom började stuverinäringen organiseras på ett litet mer strukturerat sätt, och några speditörer i staden, lierade med ett antal rederier, grundade 1898 Gefle Stufveri Aktiebolag, där så småningom den välkände redaren Erik Brodin kom att bli verkställande direktör. Den 29/12 1910 hölls en konstituerande bolagsstämma för ett bolag benämnt Gefle Nya Stufveri AB, och till detta bolag anslöt sig de tidigare stuveriintressenterna i Gävle. Bland intressenterna kan nämnas Korsnäs Sågverks AB, Avesta Jernverks AB, Sandvikens Jernverks AB, Stora Kopparbergs Bergslags AB, sjöfartsmännen Erik A och O A Brodin samt Carl V Åkersson. Det tidigare bildade Gefle Stuvferi AB nedlade verksamheten och avvecklades några år därefter. Det nya bolaget registrerades hos Kungl. Patent- och Registreringsverket den 11/12 1911.
I det som då var Gävle hamn ingick kajerna i Gavleån, Nyhamn (som hade tagits i bruk redan 1868) och Fredriksskans (som anlades åren 1898-1905). Till området räknades också utskeppningshamnarna i Kastet och Karskär. Till en början ansåg sig det nya bolaget inte ha något behov av egna båtar. I hamnen fanns flera mindre passagerarslupar som gick att anlita, men i slutet av 1910-talet hade dessa minskat så pass mycket till antalet att bolaget började umgås med planer på eget tonnage.
Året 1920 köpte man i alla fall sin första bogserbåt, den för ryska beställare i Motala byggda TOR. Med den klarade man sig till 1926 då man började snegla mot att skaffa ännu en båt. Efter att ha inspekterat en av Korsnäs Sågverks AB tillhöriga bogserbåtar, och funnit den för dålig, fann man för gott att bygga nytt. Ordern lades vid stadens varv, Gefle Varvs- och Verkstäders Nya AB och därifrån levererades den nybyggda bogserbåten ODEN 1927. Nybygget hade en motor på 200 hk, och var utrustad för isbrytning. Medan nybygget pågick fick bolaget av fartygsinspektören ett åläggande om att reparera TOR som skadats i isgång. I samband därmed lät man också motorisera denna med en motor som köptes från Ideals Mek. Verkstad.
Redareföreningen, som hade ett mycket stort inflytande över stuveribolagen, hade i avtal sett till att ha kontroll över taxorna. Det innebar att stuveribolagen inte kunde ta ut några ”övervinster” att falla tillbaka på då tiderna blev sämre. Det ledde till att stuveribolagen fick det mycket besvärligt under t ex åren 1939-1945, men som tur var gav bogserbåtsrörelsen ett visst överskott. Bolaget fick dessutom hyra ut ODEN till marinen 1940 och slapp bekymra sig om problemet att skaffa bränsle till den. TOR kunde inte ensam klara transporten av stuvare, varför man blev tvingade att skaffa en ersättare till ODEN. Från Ådalen köptes då den ångdrivna timmerbogseraren BJÖRKÅ, som för att passa in i den nordiska, mytologiska namnserien i Gävle fick namnet FREJ. Något annat än en nödlösning var inte båten, och så fort kriget var slut avyttrades hon till Kalix. Då kriget var slut hade bl a Korsnäs byggt egna kajer, varför lastning/lossning på redd började avvecklas, och behovet av folktransporter minskade väsentligt. Man började ifrågasätta om stuveriet verkligen behövde några båtar eller om man skulle frakta folk per buss i stället.
Gävle stad ägde ångbogseraren PEHR ENNES och Korsnäsbolaget hade också egna bogserare, varför bogseringar och isbrytning kunde överlåtas på andra. Efter flera diskussioner med staden kom man dock till en uppgörelse, som innebar att stuveriet skulle hålla isbrytare/bogserare och att staden vid behov skulle hyra dessa. Man började därför planera för ett nybygge. Ett sådant beställdes dock inte förrän 1951, då man hos AB Hammarbyverken lät beställa sin andra TOR. Inför leveransen gjorde man sig av med sin första TOR, som såldes till Ulvön för att bli färjebåt, och Gävle stads PEHR ENNES lades upp för att bli reservisbrytare. Samma år tog också bolagsstämman beslutet att ändra firma till Gefle Stufveriaktiebolag.
I mars 1952 tog man leverans av den nybyggda TOR, som förutom att vara utrustad för bogsering och isbrytning också hade en avskärmad däcksplats för stuveriarbetare.
Under 1950- talet klarade man av hamnens anspråk med ODEN och TOR, men då de gästande lastfartygen tenderade att bli allt större och skeppningssäsongen allt längre behövdes kraftigare don. Stadens ångisbrytare PEHR ENNES såldes 1957 och därefter var det Gefle Nya Stuveri AB som ombesörjde all isbrytning i hamnen. 1959 beställdes, och 1960 mottogs från AB Gävle Varv nybyggda FREJ, och ODEN fick bli reservbåt tills vidare, och vid den tiden började också passagerartransporterna att överflyttas till landsvägen.
Tretton år senare, den 8 maj 1973, var även FREJ befunnen vara för klen och avyttrades därför till Hudiksvalls kommun. Priset var gott, 1.7 Mkr och efter en del garantiarbeten på Lunde Varv & Verkstads AB överlämnades hon till de nya ägarna.
Ersättaren var redan utsedd. Den 15 maj 1973 skrevs köpebrev mellan Bergnings- och Dykeri AB Neptun, Stockholm och Gävle Stuveri AB, och för 4,1 Mkr blev Neptuns ATLAS Gävles tredje FREJ. Då hade även ODEN sålts, den 14 januari 1971, till Avelins i Lidingö och med TOR (2) och FREJ (3) fick man klara sina assistanser och isbrytningar.
I mitten av 1970-talet ändrade företaget sitt namn igen, till Gävle Sjöfarts AB. Men även TOR blev för omodern och otillräcklig, varför man 1977 vid Åsiverken AB i Åmål beställde en ny och starkare bogserbåt som vid sjösättningen också den fick ett asanamn. Denna gång det dittills inte begagnade BRAGE. År 1990 förvärvades bolagets båda bogserbåtar av Röda Bolaget AB, Göteborg och dessa sålde året efter BRAGE, och i stället insattes i Gävle den f.d. malmöbogseraren JÄRVEN. I slutet av 1999 avyttrades FREJ (3) till Finland. Stuveriet fortsätter i egen regi och sköter numera enbart lastning och lossning. Assistans av fartyg och bogseringsuppdrag sköts idag av inlejt tonnage.
Text: Bengt Westin
Tillbaka till Gefle Stuveriaktiebolag
Tillbaka till startsidan